Prestationsprinsessor
Jag har aldrig sett mig själv som en prestationsprinsessa. Jag har aldrig behövt vinna eller komma först. I skolan så läste jag något några gånger så kom jag ihåg det mesta av det, hängde jag med på lektionerna så behövde jag nästan aldrig plugga inför ett prov. Skolan var på det viset lätt för mig. Och ja, jag grämer mig lite för att jag inte satsade lite lite mer så jag hade kunnat få ett högre betyg, eller ett godkänt i matte b till exempel.
Viljan i att prestera har jag mest märkt av i hemmet. Jag vill att det ska vara rent och snyggt, jag vill att alla som kommer hem till mig ska känna sig välkomna och tycka att jag bor fint. När vi får gäster så vill jag alltid laga en god trerätters där det ska vara dukat som jag lärde mig på hemkunskapen i åttonde klass. Tallriken ska stå en tumnagel in från bordskanten, knivens egg ska alltid vara vänd inåt mot tallriken oc. Det ska vara en fin servett i glaset eller på tallriken, sånt där kan göra mig vansinnigt stressad. Jag planerar och handlar och fixar och stressar. Jag kan njuta av tillfället sen, men när gästerna har gått så är det en befrielse att få diska undan, så att när jag vaknar nästa morgon så kan jag njuta av minnet av middagen och slippa behöva ta hand om disken.
Jag märker nu när jag börjar rannsaka mig själv med kost och träning,att jag är envis, när det väl gäller hittar jag ett fokus i mig själv som faktiskt skrämmer mig ibland. Det kan handla om att svinga ett 12 kgs klot 240 gånger, att jag vill slå alla andra som motionssimmar på samma bana som mig och jag pressar gärna mig själv hårdare för att ingen ska kunna komma ikapp.
På ett vis så tror jag att det är bra, att det här är en del av mig, för annars hade jag inte kommit så här långt.
i somras när jag fick nog av mig, min bitterhet och min fetma. Att resa mig ur soffan, slänga allt skräp i form av godis, chips och liknande hemma, till att börja äta det en dag i veckan. Så himla starkt gjort av mig. Jag har en tendens att glömma, förtränga?, allt bra som jag gör I livet. Jag har så lätt för att förminska mina prestationer och det vill jag gärna sluta med. Nu försöker jag träna på det jag vill istället, jag vill vara stolt över mig själv, jag älskar när min envishet kommer fram. När jag får göra saker jag är bra på, och ta cred för det. senast igår sa jag att jag är stolt över mig själv, och det är jag.
Det är mycket som har förändrats hos mig, både inre och yttre på bara ett års tid. Samtidigt som jag tror att många saker är precis som vanligt, det låg där under ytan och väntade på att få komma fram.
Att reflektera och utvärdera
Gårdagen var intressant. Dagen startade 4.30 när klockan ringde för att jag skulle gymma innan jobbet. Jag körde ett cirkelpass och i mitten på andra varvet av tre hända det något i min rygg. Jag gick till jobbet i 30 minuter och beställde en vikarie för mig själv, ambitiöst va?
Sen åkte jag hem och ringde vårdcentralen. De hade såklart ingen tid hos en sjukgymnast samma dag men en av deras andra hälsocentraler har drop-in dagligen så jag vart hänvisad dit. När jag kom dit klockan 15 så hade de stängt insläppet för att kön hade blivit för lång så sjukgymnasten skulle inte hinna med fler kunder innan 16.30.
Då jag skulle möta en kompis på stan cirka 16.30 så var det ingen ide att åka hem så jag gick till ett café och satte mig där med en flaska mineralvatten och bestämde mig för att skriva ner lite mål för 2015 och utvärdera alla bra saker som har hänt på ett år.
Här kommer exempel på vad jag vill uppnå under 2015, utan inbördes ordning;
- Att väga nånting på 7* kg.
Idag väger jag in mig på 88,5 kg och har därmed gått ner 20 kg sen måndag vecka 29 2014.
- Må bättre under längre perioder
2014 var ett fantastiskt år men också otroligt jobbigt. Många förändringar, både fysiskt och psykiskt som har påverkat mig betydligt mer än jag tror. Jag vill må bättre oftare helt enkelt!
- Fortsätta utmana mig själv och min kropp
Jag klarar av så oändligt mycket mer än vad jag vågar hoppas och tro ibland. Det bevisar jag för mig själv väldigt ofta så jag ska fortsätta utmana mig själv med träningar, kosten och aktiviteter.
- Våga sätta högre krav och mål på mig själv utan att bli stressas
När jag sätter ett lite högre krav eller mål på/för mig själv så blir jag ofta stressad och vill helst misslyckas på än gång istället för senare. Det här är något som jag vill bli bättre på genom att successivt öka kraven eller höja målen.
- Jag vill skriva tänkvärda och inspirerande blogginlägg som berör och inspirerar
För mig är det väldigt viktigt att visa fler olika sidor. Att allt inte är bra jämt och inte heller dåligt. Utan att det ska vara en balans, precis som i livet. Många av inläggen som jag skriver har jag funderat och formulerat under en längre tid och det ligger många tankar bakom inläggen och jag vill att de ska komma fram på rätt sätt och kag har några uppslag till inlägg och ett utkast som ligger och mognar på sig.
- Göra roligare helgfrukostar
I vardagarna så förbereder jag min frukostbricka till dagen efter nästan innan jag ens hinner äta upp den aktuella dagens frukost. Men på helgerna finns det ofta mer tid och mindre stress när jag inte har en buss att passa. Observera gärna att roligare inte behöver betyda onyttigare, det kan vara att jag använder en servett istället för hushållspapper, skär upp lite färsk frukt, köper något roligare bröd eller testar ett nytt pålägg.
- Påminna mig själv om mina framsteg och min utveckling.
Den här bloggen är en stor del i det hela. Tillsammans med en liten gör bok där jag skriver ner tankar, funderingar och där jag även skrev en månad för månads utvärdering av 2014 som blev 14 sidor lång. Att titta på bilder, att påminna mig själv om att jag äter bättre, tränar annorlunda, att jag har en helt annan känsla i kropp och själ. Att komma ihåg att det inte alltid har känts så här. Det känns stort och viktigt att komma ihåg.
- Ta tid till reflektion.
En fortsättning på förra målet. Bloggen är en sak, att släppa telefonen/ipaden och faktiskt bara vara. Morgnarna på bussen är faktiskt rätt skön, jag slår på musik efter mitt humör och bara tittar ut genom fönstret och tänker. Eller ibland tittar jag bara ut genom fönstret.
- Jag vill äta mer god mat och fika fantastiskt fikabröd
Det här är en väldigt intressant punkt på min lista. För ett år sen hade god mat varit synonym med onyttig mat. Det är inte fallet i år. Utan jag vill äta sån där mat som jag minns, som är en upplevelse. Jag minns t ex när jag och min vän Andrea var ut och åt i Uppsala i höstas när vi åt middag på Jay Fu. Köttet smälte i munnen och till snacks före maten fick vi varsin majsmuffins och några bönor med sesamfrön på, mat som jag hade varit väldigt skeptisk till förra året men som var fantastiskt gott! Mer smakupplevelser alltså, och det gäller även fikabröd. Jag vill ha fantastiskt fika, inte okej fika. Ska jag äta det så ska det vara ljuvligt. På nyår gjorde jag en glutenfri kladdkaka som var väldigt god och när jag var på middag hos en vän i höstas så åt vi en gudomligt god chokladkaka med fudgetäcke. Sånt vill jag ha mer av!
- Jag vill fortsätta åka mycket till Stockholm och bo på hotell
Det hör även ihop med mat och fikamålet. Det finns måååånga fik och restauranger som jag vill testa i Stockholm, men det är ljuvligt att bara strosa runt och gå in i små affärer eller köpa en ny skön och passande bh på Gustaf Mellbin i Gamla Stan. Det är en god vana som jag också ska fortsätta med.
Vad har du för mål och tankar för just ditt 2015?
Historien om hur när jag började träna.
Ja, om man ska berätta en historia så bör man ju berätta den från början. Eller i alla fall från mitten.
När jag var i tonåren, säg ca 14 år. Då red jag på ridskolan en gång i veckan och tränade handboll två gånger i veckan tror jag och ofta var det en match på helgen. När klockan slog 18.00 då fick man surfa en stund för då var det billigare, då kan ni ju tänka er hur de var när jag var ung?!
När jag var runt 15-16 så tyckte jag att det här med hästar började bli lite tråkigt, de va kallt i stallet osv. Jag slutade även i samma veva med handbollen. Jag minns ärligt talat inte varför jag slutade med handbollen men hur bra anledningar hade man när man var 16 år?
Oftast så satt jag bara hemma efter skolans, surfade lite. Började äta en hel del chips då mina föräldrar drack en del vin i veckorna och jag ville ju också ha nått gott!
Där nånstans, med en väldigt skev självbild där jag trodde att jag var jordens tjockaste människa ungefär, började nog min viktuppgång sakta men säkert.
Jag fick höra att jag var lat, och en period även bortskämd. Den här tiden lagade jag en stor del av maten hemma då min mammas kockkunskaper var lite väl klena tyckte jag.
Jag fortsatte äta chips och ät. För mycket skräp i veckorna och tryckte nog ner mig själv en hel del och trodde dE personerna som sa att jag var lat. Deras ord blev min sanning.
En mycket farlig sanning. Som höll i sig i ungefär 10 års tid. Jag var lat så det var ingen ide att försöka göra något, det var ändå dömt att misslyckas.
Efter att jag hade jobbat så var jag oftast så trött så jag bara satt i soffan med en påse chips eller nått annat skräp. Tjock och missnöjd med mig själv och livet. Jag hade även ont i ryggen minst två gånger i veckan och jag sov dåligt, jag kunde ligga i sängen i mer än 12 timmar men jag var aldrig pigg. En dag fick jag bara nog.
I oktober för tre år sen började jag träna, vi hade en inneboende, även en vän till min syster och mig, vi fick testa på o träna i tre veckor gratis om vi tränade minst 5 gånger tror jag det var. Jag tränar på samma gym fortfarande. Innan jag gick in på gymmet för att träna första gången så satt jag i bilen i hela trettio minuter o funderade på varför jag skulle utsätta mig själv för det här. Då vägde jag troligvis 95-100 kg till mina 176 cm.
Jag gick in, efter ett samtal från min storasyster där hon verbalt tvingade in mig på gymmet, så tränade jag. Jag var inte där länge alls, men jag var dit och jag tränade.
När de där tre veckorna hade gått hade jag tränat 14 eller 15 gånger tror jag. Jag provade på core, easyline och bodybalance och cyklade en del på motionscykeln.
I perioder när jag har varit arbetslös så har jag gått hemifrån till gymmet vilket var ca 3,5-4 km Och tränade sex dagar i veckan. Kosten var dock densamma men jag sov nog bättre, jag hade i alla fall väldigt sällan ont i ryggen längre.
Under de här tre åren som jag har tränat har väldigt mycket förändrats i mitt liv, allt till det bättre, förutom vikten, men det kommer vi att prata mer om någon annan dag.
Tränar du? Hur ofta och vad?