Att reflektera och utvärdera

Gårdagen var intressant. Dagen startade 4.30 när klockan ringde för att jag skulle gymma innan jobbet. Jag körde ett cirkelpass och i mitten på andra varvet av tre hända det något i min rygg. Jag gick till jobbet i 30 minuter och beställde en vikarie för mig själv, ambitiöst va? Sen åkte jag hem och ringde vårdcentralen. De hade såklart ingen tid hos en sjukgymnast samma dag men en av deras andra hälsocentraler har drop-in dagligen så jag vart hänvisad dit. När jag kom dit klockan 15 så hade de stängt insläppet för att kön hade blivit för lång så sjukgymnasten skulle inte hinna med fler kunder innan 16.30. Då jag skulle möta en kompis på stan cirka 16.30 så var det ingen ide att åka hem så jag gick till ett café och satte mig där med en flaska mineralvatten och bestämde mig för att skriva ner lite mål för 2015 och utvärdera alla bra saker som har hänt på ett år. Här kommer exempel på vad jag vill uppnå under 2015, utan inbördes ordning; - Att väga nånting på 7* kg. Idag väger jag in mig på 88,5 kg och har därmed gått ner 20 kg sen måndag vecka 29 2014. - Må bättre under längre perioder 2014 var ett fantastiskt år men också otroligt jobbigt. Många förändringar, både fysiskt och psykiskt som har påverkat mig betydligt mer än jag tror. Jag vill må bättre oftare helt enkelt! - Fortsätta utmana mig själv och min kropp Jag klarar av så oändligt mycket mer än vad jag vågar hoppas och tro ibland. Det bevisar jag för mig själv väldigt ofta så jag ska fortsätta utmana mig själv med träningar, kosten och aktiviteter. - Våga sätta högre krav och mål på mig själv utan att bli stressas När jag sätter ett lite högre krav eller mål på/för mig själv så blir jag ofta stressad och vill helst misslyckas på än gång istället för senare. Det här är något som jag vill bli bättre på genom att successivt öka kraven eller höja målen. - Jag vill skriva tänkvärda och inspirerande blogginlägg som berör och inspirerar För mig är det väldigt viktigt att visa fler olika sidor. Att allt inte är bra jämt och inte heller dåligt. Utan att det ska vara en balans, precis som i livet. Många av inläggen som jag skriver har jag funderat och formulerat under en längre tid och det ligger många tankar bakom inläggen och jag vill att de ska komma fram på rätt sätt och kag har några uppslag till inlägg och ett utkast som ligger och mognar på sig. - Göra roligare helgfrukostar I vardagarna så förbereder jag min frukostbricka till dagen efter nästan innan jag ens hinner äta upp den aktuella dagens frukost. Men på helgerna finns det ofta mer tid och mindre stress när jag inte har en buss att passa. Observera gärna att roligare inte behöver betyda onyttigare, det kan vara att jag använder en servett istället för hushållspapper, skär upp lite färsk frukt, köper något roligare bröd eller testar ett nytt pålägg. - Påminna mig själv om mina framsteg och min utveckling. Den här bloggen är en stor del i det hela. Tillsammans med en liten gör bok där jag skriver ner tankar, funderingar och där jag även skrev en månad för månads utvärdering av 2014 som blev 14 sidor lång. Att titta på bilder, att påminna mig själv om att jag äter bättre, tränar annorlunda, att jag har en helt annan känsla i kropp och själ. Att komma ihåg att det inte alltid har känts så här. Det känns stort och viktigt att komma ihåg. - Ta tid till reflektion. En fortsättning på förra målet. Bloggen är en sak, att släppa telefonen/ipaden och faktiskt bara vara. Morgnarna på bussen är faktiskt rätt skön, jag slår på musik efter mitt humör och bara tittar ut genom fönstret och tänker. Eller ibland tittar jag bara ut genom fönstret. - Jag vill äta mer god mat och fika fantastiskt fikabröd Det här är en väldigt intressant punkt på min lista. För ett år sen hade god mat varit synonym med onyttig mat. Det är inte fallet i år. Utan jag vill äta sån där mat som jag minns, som är en upplevelse. Jag minns t ex när jag och min vän Andrea var ut och åt i Uppsala i höstas när vi åt middag på Jay Fu. Köttet smälte i munnen och till snacks före maten fick vi varsin majsmuffins och några bönor med sesamfrön på, mat som jag hade varit väldigt skeptisk till förra året men som var fantastiskt gott! Mer smakupplevelser alltså, och det gäller även fikabröd. Jag vill ha fantastiskt fika, inte okej fika. Ska jag äta det så ska det vara ljuvligt. På nyår gjorde jag en glutenfri kladdkaka som var väldigt god och när jag var på middag hos en vän i höstas så åt vi en gudomligt god chokladkaka med fudgetäcke. Sånt vill jag ha mer av! - Jag vill fortsätta åka mycket till Stockholm och bo på hotell Det hör även ihop med mat och fikamålet. Det finns måååånga fik och restauranger som jag vill testa i Stockholm, men det är ljuvligt att bara strosa runt och gå in i små affärer eller köpa en ny skön och passande bh på Gustaf Mellbin i Gamla Stan. Det är en god vana som jag också ska fortsätta med. Vad har du för mål och tankar för just ditt 2015?

Hur pratar du med dig själv

 
Jag lär mig fortfarande att prata snällt med och om mig. Tidigare var jag snabb på att kritisera och klanka ner på mig själv men jag försöker att vara mer snäll. T ex min mage. Min underbara, mjuka och fantastiska mage! Den hanterar allt jag stoppar i den, ibland protesterar den och när den är tyst så vet jag att den är nöjd med vilken sorts mat som har stoppats i den i en bra mängd. Den är så mjuk och go trots att jag nästan aldrig smörjer in den. Den är fortfarande lite lite brun efter Rhodos-resan i oktober. Det är lätt o ta den för given, men jag vet att om jag är snäll mot den, både med mina ord, tankar och handlingar så mår vi bättre tillsammans!

Att nå ett mål

Fredagar är mina Vägningsdagar. På lördagarna brukar jag mäta mig då det inte är något jag prioriterar att göra på fredagarna innan jag åker till jobbet.
 
Fredagen den 16 januari 2015 blev en riktig milstolpe i mitt liv.
 
Jag vägde mig på morgonen och det är första gången i vuxen ålder som det var en 8 på vågen först. Jag vägde under 90 kg.
 
Det här är ett mål som jag hade kunnat nå förra året. Men i det här målet så ligger det så många års rädsla. Jag var rädd för vem jag skulle vara om jag vägde under 90 kg. Skulle jag förändras på något vis? Skulle jag bli besatt? Jag har varit rädd för o fastna i en ohälsosam livsstil. Där livet går ut på o träna och äta kyckling och broccoli. Jag har sett ett konto på instagram som skrämmer mig, en sund tjej som jag har känt lite lätt tidigare, en tjej som nu ska tävla i fitness och ser utmärglad ut. Jag har varit rädd för att det skulle bli jag. Min rädsla är på ett sätt inte obefogad, jag är i en förändring som påverkar både kropp och själ väldigt mycket. Men som en av mina två mycket fantastiska systrar sa; Du gillar god mat alldeles för mycket för o hamna där. 
 
Hon har helt rätt. Jag älskar god mat, ge mig gärna en hemlagad toast Skagen med smörstekt bröd på en tisdag! I love it.
 
Nu väger jag under 90 kg och det känns bra. Nästa mål är att väga 88,5. Då har jag gått ner 20 kg sen v 29 2014.
 
 
 

Historien om hur när jag började träna.

Ja, om man ska berätta en historia så bör man ju berätta den från början. Eller i alla fall från mitten. 
 
När jag var i tonåren, säg ca 14 år. Då red jag på ridskolan en gång i veckan och tränade handboll två gånger i veckan tror jag och ofta var det en match på helgen. När klockan slog 18.00 då fick man surfa en stund för då var det billigare, då kan ni ju tänka er hur de var när jag var ung?!
 
När jag var runt 15-16 så tyckte jag att det här med hästar började bli lite tråkigt, de va kallt i stallet osv. Jag slutade även i samma veva med handbollen. Jag minns ärligt talat inte varför jag slutade med handbollen men hur bra anledningar hade man när man var 16 år?
 
Oftast så satt jag bara hemma efter skolans, surfade lite. Började äta en hel del chips då mina föräldrar drack en del vin i veckorna och jag ville ju också ha nått gott!
 
Där nånstans, med en väldigt skev självbild där jag trodde att jag var jordens tjockaste människa ungefär, började nog min viktuppgång sakta men säkert.
 
Jag fick höra att jag var lat, och en period även bortskämd. Den här tiden lagade jag en stor del av maten hemma då min mammas kockkunskaper var lite väl klena tyckte jag. 
 
Jag fortsatte äta chips och ät. För mycket skräp i veckorna och tryckte nog ner mig själv en hel del och trodde dE personerna som sa att jag var lat. Deras ord blev min sanning.
 
En mycket farlig sanning. Som höll i sig i ungefär 10 års tid. Jag var lat så det var ingen ide att försöka göra något, det var ändå dömt att misslyckas.
 
Efter att jag hade jobbat så var jag oftast så trött så jag bara satt i soffan med en påse chips eller nått annat skräp. Tjock och missnöjd med mig själv och livet. Jag hade även ont i ryggen minst två gånger i veckan och jag sov dåligt, jag kunde ligga i sängen i mer än 12 timmar men jag var aldrig pigg. En dag fick jag bara nog.
 
I oktober för tre år sen började jag träna, vi hade en inneboende, även en vän till min syster och mig, vi fick testa på o träna i tre veckor gratis om vi tränade minst 5 gånger tror jag det var. Jag tränar på samma gym fortfarande. Innan jag gick in på gymmet för att träna första gången så satt jag i bilen i hela trettio minuter o funderade på varför jag skulle utsätta mig själv för det här. Då vägde jag troligvis 95-100 kg till mina 176 cm.
 
Jag gick in, efter ett samtal från min storasyster där hon verbalt tvingade in mig på gymmet, så tränade jag. Jag var inte där länge alls, men jag var dit och jag tränade.
 
När de där tre veckorna hade gått hade jag tränat 14 eller 15 gånger tror jag. Jag provade på core, easyline och bodybalance och cyklade en del på motionscykeln.
 
I perioder när jag har varit arbetslös så har jag gått hemifrån till gymmet vilket var ca 3,5-4 km Och tränade sex dagar i veckan. Kosten var dock densamma men jag sov nog bättre, jag hade i alla fall väldigt sällan ont i ryggen längre.
 
Under de här tre åren som jag har tränat har väldigt mycket förändrats i mitt liv, allt till det bättre, förutom vikten, men det kommer vi att prata mer om någon annan dag.
 
Tränar du? Hur ofta och vad?

Livet just nu

Jaha, en blogg igen alltså? Vi får allt se vad som händer här.
 
Mitt liv ser ut så här just nu; tänka alldeles för mycket , både på sånt som har varit och sånt som komma skall. Det är självklart jobbigt men jag försöker att se det positiva och tänka på mina styrkor och att jag klarar allt!
 
Jag har längtat lite efter vardagen igen, så att rutinerna kan falla tillbaka på sin plats. Gå upp, äta frukost, jobba och promenera minst 20 minuter hemåt efter jobbet. Tänk att lilla 20 minuter kan få mig att stressa av och släppa jobbet. Det är viktigt och det är alltid skönt när jag väljer att prioritera mig själv.
 
Igår funderade jag en hel del på vad jag faktiskt vill lägga min fritid på kvällarna på. Jag vbrukar gå upp halv 5 två-tre dagar per vecka och träna före jobbet då jag har blivit ganska kvällstrött men även för att gymmet ligger tre gator från mitt jobb, så det känns onödigt o åka ner på kvällarna efter jobbet, plus att det är ganska mycket folk där då och jag gillar att träna när det är lugnt.
 
Jag vill hitta en aktivitet/hobby/sysselsättning istället för att bara se serier, kolla på film eller slökolla på något ointressant på tv. Så idag har jag bakat mellismuffins, lagat ett nytt recept på fläskfilé i en god sås med pasta till och jag har även läst ut en bok som jag hade ca 200 sidor kvar på som jag började läsa för flera månader sen.
 
jag står i kö på en hel del intressanta böcker på biblioteket som jag längtar efter att få läsa, bland annat de här:
 
Stark som en Björn, snabb som en örn av Kalle Zackari Wahlström
Yogagirl av Rachel Brathen
The golden year av Hannah Widell och Amanda Schulman
 
så har lite mer spännande läsning framöver när jag får hämta ut de, och min igångkickade blogg ska såklart få några fler inlägg!